Vart är din Mamma och Pappa just nu?

Deltagarna av utbytet som vi filmar arbetar 3dagar i veckan med volontäruppdrag.

Ett av paren, Nina och Nancy jobbar på ett barnhem där barn upp till 18år bor.

Nina, en av de svenska deltagarna, tillsammans med en flicka från barnhemmet.

Barnen som de arbetar med har hamnat där för att någon av deras föräldrar(oftast pappan) har hamnat i fängelse eller dött. I Indien fungerar det tyvärr fortfarande som så att kvinnans värde är ett resultat av den status hennes man har i samhället.

Har kvinnan en högt uppsatt make så får även hon privilegier. Om mannen dör blir kvinnan utfryst från sin familj och från sitt samhälle, man anser att hon inte tagit hand om sin make på rätt sätt och att hon gjort något fel eftersom mannen inte vill leva längre med henne. Samma utfrysning sker kvinnan om mannen hamnar i fängelse, ingen i deras umgängeskrets vill bli associerad med kvinnan längre eftersom hon anses vara otursdrabbad och en skam för samhället.

Av denna anledning har många av barnen på FORHD (Foundation for Restoring Human Dignity) hamnat där. När deras mammor blivit utfrysta på grund av faderns död eller fängelsestraff så har mamman valt att lämna bort barnet (tills de fyller 18) så att de ska kunna accepteras av samhället och inte växa upp i moderns skugga.

Kanske världens finaste bild, tagen av Micke Assmundson

India Wedding

Vi fick hänga med när en av deltagarnas syster gifte sig. Hela veckan har det varit förberedelser och hela huset målades om eftersom hela släkten ska titta förbi och gratulera paret.

Totalt 1500 gäster var inbjudna! Det var som en slags 'show off' event, där pappan försöker visa för alla hur bra de har det. Alla bjuds på mat och en stor ceremoni.

Alla ville självklart fram o gratta det nygifta paret, det skulle hällas ris och kokosmjölk på dem och med jämna mellan rum smetade paret färg i ansiktet på varandra. Med all dekorativ utstyrsel de hade till att börja med, tillsammans med all färg och ris o klet såg de ut som de lekt vattenfärgskrig i balkläder och sedan ramlat in i en hög med ris.

Sedan skulle det knäppas kort! Alla 1500 gäster ville självklart ha ett kort med de nygifta, så under flera timmar fick paret stå och le falska leenden för foton som skulle pryda hem de aldrig träffat ägarna av.

Var glad att ni bor i ett land där ni har friheten att välja er partner.

It's a bore to be back in Mysore...

Idag lämnade vi vårt paradis i Kannur. Vi har bott en vecka vid stranden i ett homestay/beachhouse. Vi har haft en ca700m lång strand helt för oss själva (nästan). Vi har haft underbar kerala mat och internationellt sällskap under en fantastiskt avslappnande vecka.

Vi latade oss inte heeela veckan utan försökte agera turister och besökte lite sevärdigheter. Bland annat besökte vi ett väveri som tillverkar vävt material till USA och UK.

Många av vävstoalarna stod dock tomma eftersom väeriet blivit lurade av agenten som exporterar varorna och istället för att arbetarna får en rättvis lön så hamnar de mesta av pengarna hos agenten(mellanhanden). Händer ofta tyvärr..

För att stödja verksamheten köpte Micke på sig lite goodies där, medans jag, den eviga snåla, inte köpte något.

Vi besökte även ett Theyyam firande, som vi inte riktigt förstått oss på, men det är någon slags högtidsritual som urinvånarna firade och som lever kvar än idag i Kerala. Det trummas och dansas, sånt som man tänker sig bara sker i tribes i afrika eller någon indianstam i sydamerika.

Spännande och färglatt!

Vi saknar Kerala.

A very special birthday.

Mikaels 30års dag!

Tänkte smyg publicera hans indiska nr här för alla er som känner för att ringa eller messa på den stora dagen (26mars).

+91 897 1380 604

:)

Paradiset

Vi har isolerat oss på ett home stay bredvid stranden. Enligt mig är det rena paradiset, bortsett från de största spindlar jag sett i det vilda. Igår ringlade även en smal men lång orm över vägen, inte så trevligt :/ Men vi har fått en egen rolig och beskyddande hund som följer oss till stranden och sitter fint och vaktar våra kläder medan vi badar. Ibland gräver han ner Jennifers saker, men han håller nyfikna indier på avstånd, vilket är ett måste om man vill ha lite privacy medan man badar. Normalt sett måste man bada fullt påklädd för att folk inte ska ställa sig i grupp och stirra över "våra" (mest Jennifers) fascinerande kroppar, vilket är helt absurt med tanke på värmen och fuktighetsgraden. Hunden heter antingen east dog, eller west dog, jag kan inte skilja dem åt. Det finns två nämligen, de håller till på varsin sida av huset oftast. Vår hund kallas även Scarface av en uppenbar anledning. Han är gott sällskap mest hela tiden, förutom när vi trissar upp honom allt för mycket och han börjar bita oss i armar och ben :)

Tyvärr inga bilder just nu. Vi fokuserar på att njuta medan vi kan. Det är verkligen helt underbart! Det bor tre par till i huset, ett kanadensiskt, ett brittiskt och ett mixat indien/schweiziskt par med en tonårspojke i hasorna. Alla är väldigt trevliga och har alltid bra historier att förtälja. Stället vi bor på har förresten en hemsida: www.kannurbeachhouse.com
Där kan ni spana in hur vi bor och få en känsla av skönheten med stället :)

Just ja! Nämnde jag att stranden är helt tom på människor? Helt obegripligt att det ens finns så fina oexploaterade ställen!

Jag kan inte tänka mig ett bättre sätt att spendera en 30-årsdag :D

Beach 2010

We are beachsaajd. 6timmar on bus till Kannur i Kerala.
En vecka med semester, sedan tillbaka till jobbet i Mysore.
Har ni det varmt elleh?

Channapatna

En fullproppad helg har det varit. Vi har varit i en stad som heter Channapatna och filmat åt SIPA och SHILPA. Vi filmade varornas (leksaker) tillverkning.

Vi fick se hela processen, från trädyngel till snickeri till måleri och tillsist när de packades ner i en låda som skulle till Sverige. Väl hemma i Sverige hoppas vi kunna vara med när varorna packas upp.

Vi fck besöka en liten skola som fanns i byn och som vanligt blev det många foton på de små söta.

I veckan blir det åter igen en intensiv vecka av filmande. Vi är tillbaka i Mysore igen och kommer filma bröllop, intervjuer och community activity days.

Just nu är det fantastiskt varmt här. Vi vet inte riktigt vart vi ska ta vägen, vanligtvis är det relativt skönt att sitta på hotellet under fläkten när det är som varmast ute. Men vi har haft allt för många kackerlacksincidenter i rummet att vi inte gärna sätter fot där förrän vi verkligen måste sova. Fina djur.

Extra Jobb!

Vi har lyckats skaffa oss ett till jobb medan vi är här nere. Så vi tar ledigt några dagar från filmandet i Mysore och åker ca 3timmar norr till Bangalore för att filma hantverkare som gör leksaker åt en organisation som heter SIPA. SIPA är en paraplyorganisation som agerar grossist till olika Fair Trade försäljare bl.a i Skandinavien. Imorgon bär det av och vi ska träffa VDn för en intervju, sedan ska vi till hantverkarnas production office för att se om deras liv verkligen blivit bättre av SIPAs verksamhet....

To be continued...

Matblogg a' la Indiska

Thali har gjort sig förtjänt av ett eget inlägg i vår blogg.

Denna måltid har följt med oss genom vått och torrt och passar alla tillfällen och humör. När vi var i Nepal saknade vi Thali och även fast alla thali vi hittat i södra indien heter North Indian Thali så hittade vi ingen Thali i Norra indien som ens kommer i närheten av atta vara lika goda som de i södra inden.
Vi har hittat ett gyllene ställe på samma gata som vi bor: Hotel RRR (restauranger kallas ibland för hotell här…why, who knows?).

Här serveras den gooodaste veg Thali. Thali är en all you can eat (oftast) måltid. Den inkluderar ris, naan eller chapati, papad och flera olika såser. Såserna är oftast veg curry, linser, bönor och paneer (ost). På RRR får man olika såser varje gång, men alla är helt fantastiska. Servitörerna fyller på när riset eller såserna tar slut och man kan äta tills man spricker. Det bästa? …priset! En Veg Thali på RRR kostar 55 rupees (lite under 10kr).

Det är vanligt att äta med händerna här och speciellt på RRR känner man sig lite fisförnäm om man ber om bestick eftersom alla där inne (98% indier) äter med händerna. Så vi har gett med oss och slängt våra västländska vanor (t.ex. att vara ren om händerna) i väggen and huggit in… Det är för övrigt inte det lättaste att få tag om ris med den lilla klo man förväntas skapa med fingrarna. Ibland önskar man bara gräva in hela handen och suga upp maten från handflatan.

Ett plus i kanten till ”Pickle”. En mycket mycket god hotsauce med inlagda grönsaker. Ska ätas med varsamhet och personligen gillar jag att peta bort grönsakerna och bara sluka den starka såsen.

Tack o hej.

Agra Kadabra... The Taj Mahal!

Som vi berättade tidigare så blev vi sjuka när vi kom till Agra. Någonstans mellan Lucknow och Agra åt vi dålig ris o dal. Vi spenderade 3 dagar i Agra, 2 av dom låg vi sjuka.

Den tredje dagen passade vi på att se the great Taj Mahal. Vi hade en fantastisk utsikt från vårt hotell, men att stå bredvid byggnaden var en upplevelse i sig. Makalösa detaljer i väggarna.
För foreigners kostade det 750 rupees at besöka Taj Mahal, medan indians betalade 50. Rättvist?
Efter vi sett Taj spelade vi en runda golf, med egna caddies ;)
Sedan åkte vi vidare till Dehli.

Seee så stoor han är tajjen

Skrift från Koranen på väggarna av The Taj.

Lite detaljer från väggarna.

Jennifer var lite sne i Agra och därför blev alla bilderna snea oxå.



Eller är det kanske lite artsy med snea bilder?

These boots are made for running.

Nu när vi återvänt till Mysore i Södra Indien, ”det rena Indien”, har vi lämnat in alla våra kläder på tvätt. Här i Indien har nästan alla hotell tvättservice, det är lite vardagslyx efter att vi tvättat i handfatet i flera veckor. Efter vi varit i Varanasi och Agra (de skitigaste städerna i Indien, enligt oss) tyckte vi att vår garderob behövde en spring cleaning.

Även våra skor behövde skrubbas rena från all ko, hund, get, häst och människoskit vi trampat i under vår resa.
Skillnaden mellan en ren och en skitig sko.

Vi kan även meddela att vi lyckats hålla igång träningen i en heeel vecka. Varje morgon har vi klivit upp kvart i 7 (imponerande kanske för alla som känner mig) och sprungit.
Micke har även investerat i ett par nya springdojjor. Fina :=)

Varanasi

På väg över gränsen från Nepal till Indien var vi så vana att vifta iväg säljare och säga 'nej thankyou' att vi viftade bort immigrations mannen som envisades om att vi behövde följa med honom. När vi sedan korsat gränsen och insett att vi inte fått någon ut-stämpel traskade vi generat tilbaks till den, nu inte så glada, immigrations mannen. :/
I vårt försvar.... så var han helt civilklädd och försökt sedan lura oss att vi inte kunde ta ut pengar på andra sidan gränsen.... så han var väl inte helylle direkt...

Hoppade på ännu en lokalbuss för ytterligare 12h på vift, denna gång blev priset 138rupees (21kr).... svårt pris ;)
Susade igenom Gorakpur och anlände på kvällskvisten i Varanasi...the holy place...with the really really dirty river.

Efter vi genomlevt The Varanasi experience kan vi konstatera att de som påstår att Mumbai och Dehli är skitiga och röriga har uppenbarligen INTE varit i Varanasi.

Vår Lonely Planet guide skrämde upp oss rejält när de skrev om allt lurande och stjälande som äger rum, vi har inte blivit bestulna (ännu, fingers crossed, ta i trä etc) men det är svårt att hitta människor som inte vill lura en på pengar. Det är tråkigt....riktigt tråkigt.... att man ses som ett dollar tecken..... Men man får inse situationen och se på det med lite humor så blir det som en sport att pruta och ett äventyr att se vart man hamnar när man åker rickshaw.

Vi åkte på Ganges!! Själv tycker jag det är en liten milstolpe i livet, vi missade kanske Everest...men vi har sett och flytit på Ganges :D

Medans Micke tar årorna passar vår båtförare på att ta sig en törstsläckare från Ganges.

Och för alla er som undrar så är det minst lika skitigt som man kan föreställa sig. Kor, getter, hundar och människor....alla utför sina behov på flodsidan.

Döda människor eldas upp, kläder skuras och skräp slängs i samma flod där vuxna och barn tvättar sig 'ren' från synder....och kanske mindre ren från sjukdommar. Men det är något unikt och vackert med heliga platser och detta är definitivt en av de mest spektakulära upplevelser jag haft.

Bara 2 dagar i Varanasi sen lämnade vi den heliga staden. Varje stad vi kommer till verkar erbjuda samma röriga smet av trafik och människor...

..... och bajs.